2021-02-05

Vemdalens första lift firar 60 år

Det är vintern 1961 och Vemdalens första lift – Hovdebanan på Vemdalsskalet – tas i bruk. En enkel resa kostar 2 kronor, tur och retur 2.50 och ett veckokort 30. Men det var redan 1938 och under ledning av den legendariske utförsåkningspionjären Olle Rimfors som Vemdalens första pist Hovdebacken anlades.

Året efter det att Hovdepisten blivit klar genomfördes Vemdalens påskslalom för första gången 1939. En tävling som sedan under årtionden lockade deltagare från den svenska utförsåkareliten. På den tiden var man sin egen pistmaskin och trampade backen själv. Stig Sollander från Frösön i Östersund var 50-talets största svenska alpina stjärna. Under Olympiska spelen i Cortina 1956 tog han ett brons i slalom och blev därmed Sveriges första alpina olympiska medaljör genom tiderna. Samma år var han med och tävlade under påskslalom i Hovde. 

 Hovdebanan byggs

Till stora tävlingar fick skolbarnen ledigt och hela byn hjälpte till med pistning. Därför var en nymodighet som en linbana riktigt välkommen. Det var Nils Lindgren, Högfjällshotellets grundare, som tog initiativet till liften och 1958 tecknade han själv de första aktierna i linbaneföretaget som ansågs som mycket riskfyllt. 

När kommunen med en rösts övervikt gick i borgen för 60 000 kronor samt tecknade tio aktier kunde man sätta igång med bygget av Hovdebanan. Det blev en enstolslift med kapacitet om 220 personer per timme. Det kan jämföras med dess efterföljare 4-stolsliften som togs i bruk 1987. Den tog 1 200 personer per timme. Eller den allra senaste Hovde Express från 2015 som tar 2 200 personer per timme. Men för att vara 1961 var kapaciteten bra nog ändå.

Den första enstolsliften hade en transportkorg för förnödenheter till Hovdestugan och i den gömde sig traktens ungdomar som fripassagerare. Pistmaskin fanns fortfarande inte – men med linbanan kunde man nu trampa nedåt och det var en välkommen skillnad. 

Vemdalen etablerar sig på alpinkartan

1961 blev också året då Vemdalen på allvar etablerade sig på den svenska alpinkartan när alpina SM i störtlopp och storlslalom arrangerades i Hovde. Då gick störtloppsbacken från toppen, vek sedan av under linbanan och fortsatte sin väg till transportsträckan ner mot Passet. 

”Idealisk SM-plats”, blev betyget från Svenska Skidförbundets Nils Stenberg. Tävlingarna blev också en folkfest av aldrig tidigare skådat slag. Under de två tävlingsdagarna samlades 5 000 åskådare och minst 1 300 bilar stod parkerade längs byns vägar. 

Tore Grahn, som tävlade för Fjällvindens IK vann en solklar seger i storslalom. Lika klart vann Kathinka Frisk från Djurgårdens IF damernas störtlopp. I första pris fick hon en livs levande ren. Herrguldet i storslalom vanns av Tores lillebror Bengt-Erik Grahn och Tore fick nöja sig med silver. Damernas tävling vanns av Vivianne Wassdahl från Friska Viljors IF.

– Det lite lustiga var ju att jag vann det guldet på 220 cm långa störtloppsskidor, har Bengt-Erik berättat. Han hade lånat ut sina storslalomskidor till en klubbkompis i Tärnaby som bröt den ena. Men som tur var hade man stakat en ganska rak bana med ett långt parti på skrå så det gick ju bra ändå för Bengt-Erik.

Hovde har efter det stått värd för många mästerskap. Det var också här som Pernilla Wiberg fick sitt genombrott under World Cup 1990, då hon blev femma. Tre år senare slog hon igenom rejält i Åre då hon blev trea i slalom.

Text: Per Bäckman & Marie Fermbäck Foto: Einar Montén/Jamtli Bildarkiv