Stekheta kallbad

Det var i mitten av oktober och den första snön hade precis lagt sig i Vemdalen. Plötsligt dyker det upp bilder i nyhetsflödet på sociala medier – ett gäng damer och tjejer som kallbadar i Hedeviken. De ser ut att ha både roligt och mysigt tillsammans. Men vad har det flugit i dem egentligen – det är ju svinkallt.

Det hela började med en träningsresa i slutet av september, där ett gäng tjejer från Vemdalen med omnejd åkte till Åre och fick uppleva kallbad. Inspirerade kom de hem och verkade blivit besatta. Annika Björnsdotter som är ledare för många olika träningspass i Vemdalen, hade uppenbarligen blivit frälst av kallbaden och drog igång en Messengergrupp för alla badsugna. Nu skulle det kallbadas varenda dag.

Gruppen växte snabbt och plötsligt dök de där bilderna upp i sociala medier. Oavsett vilket sällskap jag befann mig i, så pratades det kallbad och alla positiva hälsoeffekter. Sånt där går jag inte på. Jag är ju strikt evidensbaserad. Men kul verkade de ha. Och det är klart att man kände sig lite utanför. Fast det där med kallbad är ju ändå inte min grej. Naturen har utrustat min kropp med ett mikroskopiskt lager underhudsfett.

Med fasa minns jag fortfarande Vansbrosimningen, när jag släpades in i ett sjuktält och blev inlindad i en foliefilt med varmluftsblås. Då hade jag ändå tränat en hel del i kallt vatten och för säkerhets skull både smort in mig i ullfett och simmat i våtdräkt.

En quick fix som funkar

Så kom den där forskningsstudien om kallbad och landade som en smocka i ansiktet på den mest skeptiske tvivlaren: "Kallbad påverkar immunförsvaret positivt, förbättrar stresstillståndet, förmågan att reglera kroppsvärmen och sänker blodtrycket." Där fick jag så jag teg.

Lite försiktigt närmade jag mig kallbadets anhängare och bad att få ingå i gruppen. En hög insats, med tanke på att det var tveksamt om jag skulle överleva. Men vad gör man inte för lite gemenskap och nya vänner. Kallbadarna visade sig ödmjuka och delade frikostigt med sig av erfarenheter och livsviktig information om utrustning och hur jag skulle hantera mitt första dopp. Lugn andning, ullstrumpor, mössa, handskar och ett sittunderlag att stå på, fanns med på listan.

Storheten ligger i enkelheten

Det var en tidig novembermorgon, sex minusgrader, soluppgång och vindstilla när jag kom till Hedeviken för ett dopp i Ljusnan. Annika stod på bryggan och högg hål i isen med en spade. Bryggan var fylld med kvinnor i badrockar. Det blev tyst, stilla och andäktigt. Nu kändes det som jag ingick i en sekt. Stum av beundran betraktade jag kallbadarna när de en efter en skred fram, ljudlöst klättrade ner för stegen och ställde sig på botten med händer och huvud ovanför vattenytan. Det verkade som de kunde stå där i en evighet och bara andas lugnt.

Så där tänkte i alla fall inte jag hantera mitt första dopp. Ner och upp – fort utav helvete. Gärna med ett illvrål, eftersom jag ofta är högljudd. Yoga-andning är jag bra på, men det kan man ju bara fetglömma bland isflaken. Så fick det bli. Med vilt uppspärrade ögon och påhejad av mina nyvunna vänner, klättrade jag snabbt ner för stegen i mina ullstrumpor och flög upp ur vattnet. Jag vet inte om jag hann landa ordentligt på botten eller om jag skrek. Andas, det gjorde jag i alla fall inte.

Trots allt, så måste jag erkänna att det var en stor upplevelse. Jag blev varm i hela kroppen och fick en kick som överträffar det mesta. Jag tror inte det där var mitt sista kalldopp, nu när ullstrumporna räddat livet på mig.

Erfaren kallbadare

Gunilla Åström från Hede är en av dem som anslutit sig till kallbadgruppen. Hon är den mest rutinerade och har ägnat sig kontinuerligt åt kallbad under ett helt år. Gunilla är släkt med Linda Ahlgren som är en av författarna till boken "Kallbad", som blev en storsäljare förra julen. Och Linda har inspirerat Gunilla till mer intensivt badande.

– Linda kommer hit i vinter och vill gärna följa med som inspiratör under något av gruppens kallbad. Det blev jättekul med den här gemenskapen bland kallbadarna. Ibland är vi bara två, ibland jättemånga. Det blir också en naturupplevelse där vi kan bada på många olika platser. Jag bor alldeles intill Ljusnan där det är strömt och vattnet är därför öppet året runt. Ett träd sträcker sig ut över ån, så man kan hålla sig i trädet när man badar, berättar Gunilla.

Fyra bra anledningar till kalla bad

1) Man har i forskning sett att kalla bad ökar blodcirkulationen, lindrar smärta och inflammation.

2) Det är också tydligt att kallbad kan förbättra stresstillstånd. I en fyra månader lång studie på vinterbadare kunde man se att det allmänna välbefinnandet förbättrades markant för alla deltagare. Spänningar, trötthet, nedstämdhet, dåligt minne och dåligt humör minskade väsentligt.

3) De som badar kallt ofta har mer brun fettvävnad än andra. Brunt fett hjälper till att reglera kroppsvärmen. Då fryser man exempelvis mindre under vintern. Bruna fettceller förbränner också kalorier, vilket skapar värme och ökar förbränningen.

4) Direkt när man kliver upp ur iskallt vatten sänks blodtrycket. Med regelbundet kallbadande kan blodtrycket sänkas över tid.

Källa: Forskning & Framsteg

Du ska inte bada: Om du är ensam och inte om du har hjärtproblem, konstant högt blodtryck, om du är påverkad av mediciner eller har en infektion i kroppen.

Text: Marie Fermbäck

Kallbadare: Anita Westerlund, Malin Lennartzon, Maria Schwartz, Therese Rihpa, Tilde Tjärnås, Lisa Sjelin, Fia Erixon, Agnes Rihpa, Annika Björnsdotter, Jeanette Hansen, Nina Lindley. Malin Sjökvist och Ingela Wettermark.

Stum av beundran betraktade jag kallbadarna som ljudlöst klättrade ner för stegen och ställde sig på botten.

Gunilla Åström är en erfaren kallbadare.

I boken Kalla bad tar hälsoentreprenören Linda Ahlgren och konstnären Linda Vagnelind ett helhetsgrepp på företeelsen, och argumenterar för att fler borde ta sig ett kyligt men uppfriskande dopp i det fria.